Lilla kalle <3

Jag kommer alltid komma ihåg dagen då vi hämtade Kalle. Han var bara åtta veckor och han var så liten att han sov i mitt knä på vägen hem. Han gnydde inte ens, verkade vara helt nöjd med att komma bort från sin mamma och flytta hem till oss.

Han var lite rultig när han var valp. Det var så gulligt.
Nu är Kalle en ståtlig fullvuxen Hund, och fortfarande gullig förstås

Lilla klara kunde hålla honom

Orientering

Imorgon har vi orientering. Det blir kjurigt och mycket spring.

Indianer på stan

En målning på trotoaren

På vägen trotoarerna mot skolan där jag gick förbi var det målningar. Det såg gulligt ut

Jag var utelåst!

Ja, utelåst var jag.

Jag hade tänkt jogga, men det blev pannkaka av det.

Ingen var hemma och jag hade glömt nycklarna, så jag kom inte in. Efter en kvart kom pappa springande in på tomten. Han var andfådd och svettig. Alltså hade han joggat, utan mig. Jag hade ju frågat om han ville jogga med mig.

Nu blev det ingen jogging för mig. Det suger!

Grejen är att jag kunde ha joggat, men jag hade beslutsångest i en halvtimme om jag skulle jogga eller inte, så det blev för sent.

Jag måste jobba med min kondition. Det är jätteviktigt, så imorgon MÅSTE jag jogga.
Just nu sitter jag här och är jättesugen på att göra det..

Utelåst

Balansgång

Jag har ett bra balanssinne kan jag säga!
På den här smala grinden gick jag när jag var ute med Kalle. Jag klarade hela. :)