I morse fick jag gå ut med Kalle som vanligt. Jag gör alltid det, det är så orättvist. Det är ju inte dötrist att göra det, men när det blåser storm och regnar ute har man inte en så vidare stor lust.
Det är inte jobbigt att gå ut med Kalle när det regnar för att jag blir våt, utan för att Kalle blir dygnsur och jag måste stå och torka honom med en handduk i
en halvtimme efteråt för att han inte ska smutsa ner hela huset.
I en halvtimme! Fattar ni hur tråkigt det är?
Men jag tog med mig kameran och fotade lite.
Jag försöker se varje promenad med Kalle som en liten hälsokur; jag får frisk luft samtidigt som jag rör på mig.
Här är lite foton från promenaden:
Jag fick ha regnjacka och stövlar på mig..
Det blir faktiskt ganska bra foton när det regnar ute. Det blir annan färg på fotona och annan kontrast.Labradorer blir bra när man fotar dem i regn också. Det är ganska svårt att fota Labradorer, man måste vara en duktig fotograf för att få bra bilder.kalle blir till exempel väldigt ful om man fotar honom i blixt.
