Nuet

Jag såg en bild på barn i en familj som såg på filmen Björnbröder. Det var lte mörkt i rummet, men det lyste från fönstrerna. Antagligen var det snö ute.
Barnen var uppslukade av filmen, och jag kunde se tankegångar i deras huvuden. " Vad härligt att leva som de i Björnbröder", tänkte de nog.

Jag har sett Björnbröder-filmen själv. Medans jag såg på den tänkte jag på allt möjligt. Varför gjorde personerna som de gjorde? Hur skulle det vara att leva som dem, skulle det vara roligare än att leva som jag gör?
Man jämför med hur man gör själv och vad de gör bättre och inspireras. Jag tror att alla barn gör det.
Om någon i filmen dör, brukar man inte gråta då? Jag gör det, jag tänker på allt annat som kunde ha skett så det inte skulle ha blivit så. Alltså tänker jag väldigt mycket..


Den där bilden gav mig en stark känsla av att jag själv ville sitta där och se filmen som ett litet barn med mina syskon. Kort därefter fick jag en sorgsen känsla av att det inte var tillräckligt. Det känns som om jag lever fel och bara drömmer mig bort.
Vissa saker kan jag inte förändra med mitt liv. Jag skulle vilja leva ett enklare liv. Det är enkelt att vara ett barn, det är enkelt att vara en eskimå (som de i Björnbröder är). Jag gillar inte att samhället jag lever i är så stressat. Alla nya tekniska prylar behöver jag inte. Det är precis det jag vill bort från.
När man ska göra något mysigt köper man lite godis och leter desperat efter en bra film. Hellre skulle jag vilja sitta i en ring med min familj och sjunga och dansa, och senare få höra de klokaste berätta sagor och erfarenheter. Som indianerna gör.


Ibland kan jag inte leva i nuet. Det är så svårt.